morgondagen och gårdagen var lika långt borta
men just nu
lyste solen klarrött mellan björkarna och luften var sval och mild
det är en kväll för en sång
tänkte snusmumriken
en ny visa som ska ha
en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli
och resten bara
hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas
med sig själv..
det usynlige barnet av tove janson
foto sandskogan stjørdal februar 2013
1 kommentarer:
Your photography takes my breath away.
Legg inn en kommentar